Linuxprogram

Samlar lite snabbkommandon för att ominstallera program i mitt Linux-system om jag återställer det. Så slipper jag googla runt nästa gång… För Debian, Ubuntu, Mint, m.m.

Drivrutiner, codecs m.m

Restricted areas (mediacodecs, m.m)
sudo apt update
sudo apt install ubuntu-restricted-extras

FFmpg (mediacodecs, m.m)
sudo apt update
sudo apt install ffmpeg

DVD dekryptering
sudo apt update
sudo apt install libdvd-pkg
sudo dpkg-reconfigure libdvd-pkg
sudo apt install libdvdcss && libdvdcss2

Flatpak (Installationsprogram)
sudo apt update
sudo apt install flatpak

Snap (Installationsprogram)
sudo rm /etc/apt/preferences.d/nosnap.pref
sudo apt update
sudo apt install snapd


Grafik

Electric (ECAD)
sudo apt update
sudo apt install electric

Blender (3D-grafikprogram)
sudo apt update
sudo apt install blender

Evince (Dokumentvisare)
sudo apt update
sudo add-apt-repository ppa:gnome3-team/gnome3
sudo apt update
sudo apt install evince

FreeCAD (CAD-program)
sudo apt update
sudo apt install freecad

Gimp (Bildredigering)
sudo apt update
sudo apt install gimp

Krita (Ritprogram)
sudo apt update
sudo apt install krita

LibreCAD (CAD-program)
sudo apt update
sudo apt install librecad

Master PDF Editor (PDF-redigering)
Ladda ned DEB-fil: https://code-industry.net/free-pdf-editor/#get

Nomacs (Bildvisare)
sudo apt update
sudo apt install nomacs


Internet

BlueGriffon (HTML-redigerare)
Ladda ned DEB-fil: http://bluegriffon.org/#download

Chromium (Webbläsare)
sudo apt update
sudo apt install chromium-browser

qBittorrent (Fildeningsprogram)
sudo apt update
sudo apt install qbittorrent

WickrPro (Krypterad kommunikation)
sudo apt update
sudo snap install wickrpro

Zoom (Videosamtal)
Ladda ned DEB-fil: https://zoom.us/download?os=linux


Video & DVD

Handbrake (DVD-ripparprogram)
sudo apt update
sudo add-apt-repository ppa:stebbins/handbrake-releases
sudo apt update
sudo apt install --install-recommends handbrake-gtk

MediaInfo (Kollar info om mediafiler)
Använd Programhanteraren

K3b (DVD-brännarprogram)
sudo apt update
sudo apt install k3b

Kodi (Multimedia)
sudo apt update
sudo add-apt-repository ppa:team-xbmc/ppa
sudo apt update
sudo apt install kodi

OpenShop Video Editor (Videoredigering)
sudo apt update
sudo add-apt-repository ppa:openshot.developers/ppa
sudo apt update
sudo apt install openshot-qt

Kdenlive (Videoredigering)
sudo apt update
sudo apt install kdenlive

Subtitle Edit (Redigera undertexter, med översättning)
sudo apt update
sudo snap install --edge subtitle-edit

Subtitle Editor (Redigera undertexter)
sudo apt update
sudo apt install subtitleeditor

VLC (Mediaspelare)
sudo apt update
sudo apt install vlc


Ljud

Audacity (Ljudredigering)
sudo apt update
sudo snap install audacity

MP3Gain, GUI (normaliserar mp3-filer)
Ladda ned EXE-fil: http://mp3gain.sourceforge.net/download.php
Kör via Wine

YouTube to MP3-Converter (YouTube-konverterare)
Ladda ned DEB-fil: https://www.mediahuman.com/youtube-to-mp3-converter/


Kemi & Vetenskap

ACD/ChemSketch (Kemiprogram)
Ladda ned EXE-fil: https://www.acdlabs.com/resources/freeware/chemsketch/download.php
Kör via Wine

Avogadro (Rita 3D-molekyler)
sudo apt update
sudo apt install avogadro
sudo apt install openbabel

Kalzium (Kemiberäkningar)
sudo apt update
sudo apt install kalzium

Stellarium (Astronomiprogram)
sudo apt update
sudo apt install stellarium


Övrigt

BleachBit (Rensar datorn)
sudo apt update
sudo apt install bleachbit

Gedit (Anteckningar)
sudo apt update
sudo apt install gedit

Tea Time (Äggklocka)
sudo apt update
sudo apt install kteatime

VeraCrypt (Krypteringsverktyg)
Ladda ned DEB-fil: https://www.veracrypt.fr/en/Downloads.html

Virtual Box (För att köra Windows)
sudo apt update
sudo apt install virtualbox

Wine (För att köra Windows-program)
sudo apt update
sudo apt install wine


Tillägg till Firefox & Chromium

AdBlock & uBlock (Annonsblockerare)
https://addons.mozilla.org/sv-SE/firefox/addon/adblock-plus/
https://addons.mozilla.org/sv-SE/firefox/addon/ublock-origin/

https://chrome.google.com/webstore/detail/adblock-%E2%80%94-best-ad-blocker/gighmmpiobklfepjocnamgkkbiglidom?hl=sv
https://chrome.google.com/webstore/detail/ublock-origin/cjpalhdlnbpafiamejdnhcphjbkeiagm?hl=sv

Video DownloadHelper & Privatkopiera (Firefox)
https://addons.mozilla.org/sv-SE/firefox/addon/video-downloadhelper/
https://addons.mozilla.org/sv-SE/firefox/addon/privatkopiera/

Kemiprogram

ACD/ChemSketch

ChemSketch från ACD Labs är det dominerande programmet för att rita molekyler. Finns enbart till Windows, men kan köras i Linux med hjälp av Wine. Finns en gratis- och en betalversion för runt $900.

https://www.acdlabs.com/resources/freeware/chemsketch/index.php


Avogadro

Rita molekyler i 3D. Finns både till Windows, Mac och Linux. Gratis.

https://avogadro.cc/


Kalzium

Program med olika beräkningar och all data om grundämnen. Finns enbart för Linux. Gratis.

https://edu.kde.org/kalzium/


ChemDoodle

Rita molekyler, både i 2D och 3D. Finns till både Windows, Mac och Linux. Kostar $12-$15 i månaden.

https://www.chemdoodle.com/

Linux

Tux, Linux’s maskot

Vad är Linux

Jag försöker få så många som möjligt att lämna Windows och gå över till Linux. För varje ny dator man köper (ej Mac) så betalar man ca 1 300 kr för operativsystemet Windows. De flesta tänker inte på det och är vana med Windows. Men det finns så mycket bättre alternativ…

Linux är ett av dom! Linux finns i en hel uppsjö av varianter (distributioner) och fördelarna med Linux är att det är säkrare, snabbare, enklare, helt gratis och inga störande annonser i. Finns det inga nackdelar då? Jo, det enda jag kan tänka mig, är att vissa stora och avancerade spel, som t.ex Diablo III och World of Warcraft, inte fungerar i Linux. Själv spelar jag aldrig datorspel längre, men vill du t.ex lägga patiens är det inga problem. Drivrutiner till hårdvara är nästan aldrig något problem längre. Hårdvarutillverkarna har motvilligt tvingats till att utveckla drivrutiner till Linux också, eller så gör skickliga frivilliga det. På alla mina (bärbara) datorer har det aldrig varit något problem med drivrutiner till hårdvaran. Jag köpte t.ex ett digitalt mikroskop som man kopplade in i USB-porten och det var bara att använda vilket webbkamera-program man vill, och en extern DVD-spelare som fungerar med vilket DVD-program som helst.

Nästan alla program är också gratis till Linux, och det ofta medföljande (annars är det lätt att installera) Gimp är minst lika bra som det över 5 000 kr dyra Photoshop för hemanvändare. LibreOffice finns förinstallerat i vissa distributioner (annars hämtar du bara det gratis) så du slipper köpa ett Office-paket.

Vem tjänar på Linux då? Svar; Ingen tjänar särskilt mycket på Linux, utan det bygger på öppen källkod, som intresserade programmerare över hela världen hjälps åt knåpar på tillsammans frivilligt.

Jag var också en av dom som var tveksamma till Linux först, men numera har jag raderat Windows helt.

Läs mer om Linux;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Linux
http://linuxsweden.nu/
https://www.linux.org/

Intresserad?
Ta då och testa Linux först! Ladda ned och kör det från ett USB-minne utan att det påverkar ditt Windows-system!

Olika distributioner av Linux

Bestäm först vilken distribution (distro), som det heter, du vill börja med. Vissa är lite mer avancerade och en del är väldigt nybörjarvänliga.

Jag har provat långt ifrån alla själv. Här finns en ännu mer komplett lista; https://myhsts.org/tutorial-list-of-all-linux-operating-system-distributions.php.

Jag rekommenderar Linux Mint att börja med. För vissa Linuxdistributioner så får du dessutom välja skrivbord. Det spelar ingen större roll vilken du väljer (själv föredrar jag den som kallas Cinnamon i Linux Mint). Se mer om olika skrivbord här; https://sv.ephesossoftware.com/articles/linux/the-12-best-linux-desktop-environments.html

Installera Linux

Ladda sedan hem den den senaste versionen av distributionen som du har valt, du hittar dem lite varstans på nätet (se på resp. hemsida i listan ovan), för Linux Mint är den här; https://linuxmint.com/download.php. Har du en gammal dator (en del före 2010) kan du behöva 32-bitars versionen. Kolla upp detta innan. Många Linux-distributioner funkar bra på gamla datorer.

När du laddat ned det, så behöver du göra en avbild på ett USB-minne (DVD-skiva går också bra, men dessa är ju på väg ut). I Linux Mint minns det en inbyggd USB-avbildskrivare, men till Windows rekommenderar jag programmet Rufus; https://rufus.ie/sv/, det är enkelt och gratis. Så gör du en avbild av iso-filen på USB-minnet.

Starta sedan datorn från USB-minnet. Beroende på vilken dator du har så ska du trycka på knapp när du startar datorn, se; https://www.wikigain.com/boot-menu-option-keys-for-all-laptops-desktops/ och hur du du startar från USB-minnet; https://www.howtogeek.com/129815/beginner-geek-how-to-change-the-boot-order-in-your-computers-bios/. Nu är du redan inne i Linux! Det är inte installerat, utan körs från USB-minnet.

Du kan utvärdera det och testa olika distributioner eller skrivbord innan du installerar det. Installera gör du genom att trycka på ”Installera” på skrivbordet och följer anvisningarna. Men du kanske fortfarande inte vill lämna Windows helt? Kanske du spelar en del tunga spel som kräver Windows? Då kan du installera ditt Linux parallellt med Windows, så att du kan välja vilket du vill köra när du startar datorn. Här finns en mycket bra guide till hur du gör, då det kan vara lite knepigare än att installera det på en tom dator, eller ersätta Windows helt; https://itsfoss.com/guide-install-linux-mint-16-dual-boot-windows/. Välj mellan alternativen, bl.a om du vill ha login och kryptera din hårddisk.

Program i Linux

Nästan alla program är helt gratis till Linux, till skillnad från Windows. Ibland när folk hör talas om Linux så tänker de, att man måste kunna en massa kommandon, men det räcker med 2-3 stycken för att kunna installera progrm. Till dessa använder du ”terminalen”, som påminner om DOS eller kommandotolken i Windows. En del tänker sig Linux som så här…

En massa kryptisk text av kommandon som man måste lära sig…

Men så är det inte, men man bör i.a.f veta vad terminalen är, om man ska installera program. Här skiljer sig kommandona lite beroende på vilken distribution du valt. Men de nedan är de som är baserat på Debian, Ubuntu och Linux Mint. I Linux Mint finns även en programhanterare, där du kan söka efter, och klicka på det program som du vill installera, men alla program finns inte med i den, så i detta fall föredrar jag terminalen.

Så här ser terminalen ut.

Jag kan inte många kommandon själv, och jag föredrar GUI (Graphical User Interface), alltså fönster som man klickar i med musen. Men det finns en del som föredrar att göra det mesta i terminalen. Numera finns nästan alla program som GUI. Men vanligast är att man installerar program från terminalen. I Windows är vi vana vid att ladda ned en EXE-fil och sedan installera programmet, det finns i.o.f en del program i Linux som man kan ladda ned som en DEB-fil och köra installationen precis som en EXE-fil.

Men jag brukar bara leta upp programmet, och på dess hemsida står vad man ska skriva in för att installera det, så är det bara att kopiera och klistra in kommandot i terminalen. Jag har samlat installationskommandona för de program jag använder på en sida; https://www.richardhandl.com/2000/01/01/linuxprogram/, om jag behöver ominstallera mitt system. Som du ser är det i princip bara att skriva: sudo apt install program. Jag kör alltid en uppdatering med sudo apt update innan. Sudo står för ”substitute user do”, alltså att du behöver administratörsrättigheter för att installera programmet. Så får du också ange lösenordet som du valde vid installationen. Sen sköter det sig mer eller mindre själv än att du eventuellt måste godkänna en del ändringar, och du behöver inte starta om datorn efter varje programinstallation. En del program kräver att man hämtar t.ex ”repository ppa”, eller att du installerar det med ”snap”, men detta står på hemsidan och även det är bara att kopiera och klistra in.

Sedan hittar du programmet i menyn under den kategori det passar i. Om du vill köra program som är till för Windows, så använder du ”Wine” (sudo apt install wine) och kör terminalen i det fönster där Windows-programmets EXE-fil ligger, och bara skriver; wine program.exe. Har du en gång kört setup.exe, så ligger oftast programmet under ”Wine” i menyn och du kan klicka för att starta det.

Om detta är så bra, varför använder inte alla Linux?

Ja, varför? Svaret är, för att då kan ju inte Microsoft och andra mjukvaruföretag tjäna pengar… Linux är öppen källkod och ingen tjänar pengar på det. Nog för att jag själv är kapitalist, men det är pengar som styr och marknaden fungerar så. Jag har i.a.f slutat att ge mina pengar till Bill Gates för något så värdelöst som Windows och Office, när det finns gratis alternativ!

Övrigt och nyheter

En liten musikspelare jag gjorde som en app i Linux; https://www.richardhandl.com/2000/01/01/mediaspelare/

Lite länkar

https://www.richardhandl.com/2000/01/01/linux-lankar/

Complete list of all known isotopes of the elements, with properties about them

  1. Isotoper of Hydrogen (H)
  2. Isotopes of Helium (He)
  3. Isotopes of Litium (Li)
  4. Isotopes of Beryllium (Be)
  5. Isotopes of Boron (B)
  6. Isotopes of Carbon (C)
  7. Isotopes of Nitrogen (N)
  8. Isotopes of Oxygen (O)
  9. Isotopes of Fluorine (F)
  10. Isotopes of Neon (Ne)
  11. Isotopes of Sodium (Na)
  12. Isotopes of Magnesium (Mg)
  13. Isotopes of Aluminium (Al)
  14. Isotopes of Silicon (Si)
  15. Isotopes of Phosphorus (P)
  16. Isotopes of Sulfur (S)
  17. Isotopes of Chlorine (Cl)
  18. Isotopes of Argon (Ar)
  19. Isotopes of Potassium (K)
  20. Isotopes of Calcium (Ca)
  21. Isotopes of Scandium (Sc)
  22. Isotopes of Titanium (Ti)
  23. Isotopes of Vanadium (V)
  24. Isotopes of Chromium (Cr)
  25. Isotopes of Manganese (Mn)
  26. Isotopes of Iron (Fe)
  27. Isotopes of Cobalt (Co)
  28. Isotopes of Nickel (Ni)
  29. Isotopes of Copper (Cu)
  30. Isotopes of Zinc (Zn)
  31. Isotopes of Gallium (Ga)
  32. Isotopes of Germanium (Ge)
  33. Isotopes of Arsenic (As)
  34. Isotopes of Selenium (Se)
  35. Isotopes of Bromine (Br)
  36. Isotopes of Krypton (Kr)
  37. Isotopes of Rubidium (Rb)
  38. Isotopes of Strontium (Sr)
  39. Isotopes of Yttrium (Y)
  40. Isotopes of Zirconium (Zr)
  41. Isotopes of Niobium (Nb)
  42. Isotopes of Molybdenum (Mo)
  43. Isotopes of Technetium (Tc)
  44. Isotopes of Ruthenium (Ru)
  45. Isotopes of Rhodium (Rh)
  46. Isotopes of Palladium (Pd)
  47. Isotopes of Silver (Ag)
  48. Isotopes of Cadmium (Cd)
  49. Isotopes of Indium (In)
  50. Isotopes of Tin (Sn)
  51. Isotopes of Antimony (Sb)
  52. Isotopes of Tellurium (Te)
  53. Isotopes of Iodine (I)
  54. Isotopes of Xenon (Xe)
  55. Isotopes of Cesium (Cs)
  56. Isotopes of Barium (Ba)
  57. Isotopes of Lanthnum (La)
  58. Isotopes of Cerium (Ce)
  59. Isotopes of Praseodymium (Pr)
  60. Isotopes of Neodymium (Nd)
  61. Isotopes of Promethium (Pm)
  62. Isotopes of Samarium (Sm)
  63. Isotopes of Europium (Eu)
  64. Isotopes of Gadolinium (Gd)
  65. Isotopes of Terbium (Tb)
  66. Isotopes of Dysprosium (Dy)
  67. Isotopes of Holmium (Ho)
  68. Isotopes of Erbium (Er)
  69. Isotopes of Thulium (Tm)
  70. Isotopes of Ytterbium (Yb)
  71. Isotopes of Lutetium (Lu)
  72. Isotopes of Hafnium (Hf)
  73. Isotopes of Tantalum (Ta)
  74. Isotopes of Tungsten (W)
  75. Isotopes of Rhenium (Re)
  76. Isotopes of Osmium (Os)
  77. Isotopes of Iridium (Ir)
  78. Isotopes of Platinum (Pt)
  79. Isotopes of Gold (Au)
  80. Isotopes of Mercury (Hg)
  81. Isotopes of Thallium (Tl)
  82. Isotopes of Lead (Pb)
  83. Isotopes of Bismuth (Bi)
  84. Isotopes of Polonium (Po)
  85. Isotopes of Astatine (At)
  86. Isotopes of Radon (Rn)
  87. Isotopes of Francium (Fr)
  88. Isotopes of Radium (Ra)
  89. Isotopes of Actinium (Ac)
  90. Isotopes of Thorium (Th)
  91. Isotopes of Protactinium (Pa)
  92. Isotopes of Uranium (U)
  93. Isotopes of Neptunium (Np)
  94. Isotopes of Plutonium (Pu)
  95. Isotopes of Americium (Am)
  96. Isotopes of Curium (Cm)
  97. Isotopes of Berkeleum (Bk)
  98. Isotopes of Californium (Cf)
  99. Isotopes of Einsteinium (Es)
  100. Isotopes of Fermium (Fm)
  101. Isotopes of Mendelevium (Md)
  102. Isotopes of Nobelium (No)
  103. Isotopes of Lawrencium (Lr)
  104. Isotopes of Rutherfordium (Rf)
  105. Isotopes of Dubnium (Db)
  106. Isotopes of Seaborgium (Sg)
  107. Isotopes of Bohrium (Bh)
  108. Isotopes of Hassium (Hs)
  109. Isotopes of Meitnerium (Mt)
  110. Isotopes of Darmstadtium (Ds)
  111. Isotopes of Roentgenium (Rg)
  112. Isotopes of Copernicium (Cn)
  113. Isotopes of Nihonium (Nh)
  114. Isotopes of Flerovium (Fl)
  115. Isotopes of Moscovium (Mc)
  116. Isotopes of Livermorium (Lv)
  117. Isotopes of Tennessine (Ts)
  118. Isotopes of Oganesson (Og)

Krekoteket

Krekoteket består av en fysisk dator (Raspberry Pi Modell 3B) som står påkopplad dygnet runt i mitt hem. Den har en webbsida med diverse trams, samt en uppladdningsfunktion funktion för att ladda upp filer.

Det sitter ett 256 GB SD-kort i den, så det räcker till många filer. Jag jobbar för att göra det lite mer privat, med lösenordsskydd o liknande.

Besök den på http://www.mullakrekar.com. Ladda upp på http://176.10.207.123/upload.html eller bara titta vilka filer som blivit uppladdade: http://176.10.207.123/uploads

Antidepressiva

Antidepressiva

Antidepressiva läkemedel är mycket vanliga nuförtiden, och de vanligaste är de s.k SSRI-preparaten. Jag avskyr benämningen ”lyckopiller”…


Icke-selektiva monoaminåterupptagshämmare


Selektiva serotoninåterupptagshämmare


Tetracykliska antidepressiva


Modifierade cykliska antidepressiva


Monocykliska antidepressiva


MAO-hämmare, ickeselektiva


MAO-hämmare, selektiva typ A-hämmare


Övriga antidepressiva medel

Takyoner

Av
John D. Norton
Institutionen för historia och vetenskapsfilosofi
University of Pittsburgh

En av de mest spännande enheterna inom relativitetsteorin är takyoner. De är hypotetiska partiklar som färdas snabbare än ljuset. De skiljer sig från ”bradyoner”, partiklar som färdas vid mindre än ljusets hastighet. Medan bradyoner är kända och inkluderar protoner, elektroner och neutroner, har takyoner aldrig observerats.

BradyonerTakyoner
Färdas långsammare än ljusetFärdas snabbare än ljuset
Vanlig materiaExotisk materia (hittades inte)
Lägg till energi och de snabbar upp.Lägg till energi och de saktar ner.
c är den övre gränsen för deras hastigheterc är den nedre gränsen för deras hastigheter

För nuvarande syften är det intressanta faktum en kuriosa egendom: för vissa observatörer reser baklänges i tiden . Med rumtidsrepresentationen av relativitet av simultanitet är det nu lätt att se hur detta kommer till. Figurerna nedan visar en takyon som skapas och fortplantas ut i rymden; och hur tre olika observatörer skulle bedöma samma process av takyon skapande.





Observatör A bedömer att takyonen rör sig framåt i tiden från dess skapande vid det ögonblick som markerades ”nu.” Den fortplantar sig från ”nu” hyperytan av samtidighet mot simultanitetens ”senare” hyperyta.

tachyon a
Tachyon B

Observatör B rör sig i riktning mot förökning av takyon. Observatör B hittar takyonen att ligga helt inom en av B:s hyperytor av samtidighet, ”nuet” hyperyta som innehåller händelsen då takyonen skapades. Faktum är att ”nu” hyperytan innehåller alla händelser i takyons historia. Så takyonen existerar bara ”nu” för observatör B. Det vill säga för B har takyonen oändlig hastighet – den täcker avstånd på nolltid – och det har den gjort försvann till rumslig oändlighet i samma ögonblick ”nu”.


Äntligen observatör C, som rör sig jämnt snabbare i samma riktning, bedömer att takyonen färdas In i det förflutna. Takyonen skapas på ”nu” hyperytan av samtidighet och fortplantar sig mot den ”tidigare” hyperytan av samtidighet. Den kommer till den tidigare hyperytan som samlar händelser från en tidigare tidpunkt innan den skapades. Det betyder att takyonen färdas bakåt i tiden .

Tachyon C
Tachyone C igen

Alla tre figurerna ovan är ritade med takyonen som rör sig uppåt på sidan. Så det är lätt att falla in i fälla att föreställa sig att figuren med observatör A visar vad som är verkligen händer: att takyonen verkligen fortplantar sig framåt in tid och att de andra två siffrorna representerar snedvridna rapportering från observatörer B och C i rörelse. Det är inte så det fungerar. De relativitetsprincipen försäkrar oss om att rapporterna från alla observatörer är lika bra . C:s rapportering om att takyonen reser bakåt i tiden är lika bra som A:s rapportering av takyon färdas framåt i tiden. Att figuren som visar observatör A ser ut mer naturligt är bara en slump av hur siffrorna har varit ritade. Vi skulle lika gärna kunna rita figurerna så att C:s världslinje är vertikal. Då, som visas till vänster, skulle den naturliga läsningen vara att takyonen fortplantar sig bakåt i tiden.

Ingen av siffrorna är mer korrekta än någon annan. De relativitetsprincipen försäkrar oss att alla observatörer är det lika bra. Eftersom de är oense om huruvida takyon fortplantar sig framåt i tiden, det bästa vi kan säga är att det finns nej observatörsoberoende faktum om utbredningsriktningen, precis som det inte finns något faktum om vilken observatör som verkligen är i vila.

Takyonparadoxer

För vissa observatörer reser takyoner bakåt i tiden, det vill säga in i det förflutna. Betyder det att de kan användas för att påverka förflutna, det vill säga att förändra det förflutna? Gör det betyda att vi kan använda dem för att skapa paradoxala situationer?

Standardtidsreseparadoxen är den där en tidsresenär reser tillbaka i tiden och dödar sin eller hennes farfar; så att tidsresenären aldrig föds; så tiden resenären reser inte tillbaka i tiden! Denna slutna slinga producerar en motsägelse. Tidsresenären både finns någon gång och och inte existerar samtidigt.

lönnmord




Rymdskeppet passerar händelselöst trots sitt position vid tidpunkt 1 till sin position vid tidpunkt 2 . Sedan är den programmerad att avge en takyon in i det förflutna som kommer att träffa en takyonspegel, placerad framför in en förutbestämd plats. Spegeln är orienterad så att reflekterad takyon kommer att fortsätta sprida sig in i det förflutna så att dess väg skär med rymdskeppet vid den tidigare tiden 1.






Rymdskeppet är utrustat med en takyon detektor. Om detektorn upptäcker en takyon är den programmerad att förstöra rymdskeppet.






Rymdskeppet upptäcker takyonen vid tidpunkt 1 och förstör rymdskeppet. Det finns alltså ingen rymdskepp vid senare tillfälle 2 att avge en takyon.







Vid tidpunkt 1 , rymdskeppet får INTE en takyon, så det gör Förstör INTE rymdskeppet.





Rymdskeppet överlever till tid 2 , varpå sänder ut en takyon in i det förflutna som fortplantar sig mot rymdskeppet vid tidpunkten 1.

Och så vidare …

Sammanfattningsvis har vi kommit fram till följande slutsatser:

Rymdskepp gör det INTE ta emot en takyon vid tidpunkt 1.pilRymdskeppet överlever till tid 2 och avger en takyon.pilRymdskeppet GÖR ta emot en takyon vid tidpunkt 1.
Rymdskeppet GÖR ta emot en takyon vid tidpunkt 1.pilRymdskeppet överlever inte till tid 2 . Ingen takyon avges.pilRymdskepp gör det INTE ta emot en takyon vid tidpunkt 1.

 

Vi har en motsägelse :

Rymdskepp får INTE takyon vid tidpunkt 1.om och
bara om
Rymdskepp FÅR en takyon vid tidpunkten 1.

Om du kan lite logik, kommer du att hitta det lätt från detta för att sluta sig till en motsägelse i den traditionella formen: (Takyon ÄR mottagen OCH takyon tas INTE emot.)

Detta är den enklaste takyonparadoxen. Det förutsätter det det finns en sak som en takyonspegel. Här är en mer komplicerad version som använder två rymdskepp och inte anta att det finns takyonspeglar.

Slutsatser

Eftersom takyoner är kandidater för seriös vetenskap och inte föreställningar om science fiction, kan vi inte tolerera en sådan direkt motsägelse. På något sätt måste det lösas. Den mest uppenbara upplösningen är den svåraste. Vi skulle bara kunna anta att dessa paradoxer visar det där är inga takyoner . Det som ger denna flyktstyrka är att vi har, hittills aldrig hittat takyoner.

Ändå verkar detta resolutioner också svår för mig. Det riskerar att lyfta upp något som bara händer att vara fallet (det råkar inte finnas takyoner) till något som har att vara fallet (det kan inte finnas takyoner). Andra svagare upplösningar är möjlig.

Den enklaste lösningen är bara att anta det emissionen av takyoner är bara inte något som kan kontrolleras av oss. Precis som mottagandet av en signal är något som händer oss, emission (eller mottagande) av en takyon är återigen bara något som händer oss. Vi kan inte väljer att ta emot en takyon när det inte finns någon där. På motsvarande sätt kan vi inte välja att avge en takyon. Ett utsläpp kan bara hända.

Paradoxen ovan beror på att robotarna kan avge en takyon när deras programmering kräver det. Om det inte längre är möjligt, vi kan anta att takyoniska interaktioner är begränsade till ettor som inte innebär några paradoxala motsägelser.

Det som gör denna resolution rimlig är att det inte finns någon absolut skillnad mellan utsläpp och mottagande av en takyon. Det en observatör räknar som utsläpp kan en annan räknas som ett kvitto. Så vi kan förvänta oss att den enda regeln om bristande kontroll täcker både utsläpp och mottagning.

Vi kan göra denna resolution lite mer exakt genom att be om mer information om takyonerna. Hittills har vi bara placerade takyoner och utforskade hur de måste bete sig i kraft av bakgrundsrumtid som de lever i. Ett mer fullständig teori om takyoner måste ge en mer fullständig teori av vad de är.

Vi har tagit en liknande genväg med ljussignaler. Vi antar bara att ljussignaler kan skapas efter behag av oss och detekteras som behövs. Vi kan göra det eftersom vi har en fullständig teori om ljus. Vi vet att vi kan skapa ljus genom att till exempel ladda ur en hög spänning genom en gas. Vi vet att vi kan upptäcka ljus genom dess effekter på silverhalogenider i en fotografisk emulsion; eller, mer modernt teknik, genom spänningen den skapar i en fotodiod.

Kan det finnas en liknande, välutvecklad teori om takyonisk materia som gör att vi kan skapa takyoner och upptäcka dem med liknande anläggningen? Takyon paradoxen visar att ingen takyon teori om detta typ kan vara konsekvent.

Överväg igen observatör C från tidigare . Vi beskrev observatör C som att hitta en takyonemissionshändelse i C:s ”nu”-tid och att takyonen är sänds ut i det förflutna.

Vi kan föreställa oss att C träffade en trigger på någon takyonskapande enhet som ledde till utsläppet.

C:s normala beskrivning av processen skulle dock vara ganska olik det av ett utsläpp som C medförde. Snarare skulle C säga att, vid ett tidigare tillfälle fanns det en takyon som fortplantade sig mot C. Det anlände i det ögonblick som C tryckte på avtryckaren på enheten.

Takyonens ankomst och avtryckarens tryck bara slumpmässigt sammanfalla .

Vi skulle kunna se till andra mer fantasifulla lösningar. Kanske takyoner finns men de interagerar inte med normal materia. Neutrinos är nästan så här. De svämmar över genom oss, men interagerar så sällan med oss ​​att bara de flesta sofistikerad instrumentering kan upptäcka dem. Det kan vi anta takyoner är som neutriner, förutom att det inte är så att de nästan aldrig interagera med oss. De interagerar helt enkelt aldrig med oss.

Denna flykt är tveksam. Om takyoner aldrig interagerar med oss, vi kan aldrig veta att de finns där. Vi påminns om etern återstoden av 1800-talets elektrodynamik. Den finns där, vi var säkra, men teorin hindrade oss att någonsin veta vilket tillstånd av rörelse sammanföll med den. Båda ser ut som något obefintligt vems antagandet om existens skyddas av konstfulla teoretiska påhitt.

Fritt översatt från: https://sites.pitt.edu/~jdnorton/teaching/HPS_0410/chapters/spacetime_tachyon/index.html

Fysiker

Abbe, Ernst
Abrikosov, Alexej A.
Akasaki, Isamu
Alfjorov, Zjores
Alfvén, Hannes
Alvarez, Luis
Amano, Hiroshi
Ampère, André-Marie
Anderson, Carl D.
Anderson, Philip W.
Andrée, Salomon August
Appleton, Edward Victor
Aristarchos
Aristoteles
Arkimedes
Ashkin, Arthur
Aspect, Alain
Avogadro, Amedeo
Balmer, Johann Jakob
Bardeen, John
Barish, Barry
Basov, Nikolaj G.
Becquerel, Henri
Bednorz, J. Georg
Bell, Alexander Graham
Bell, Jocelyn
Bell, John Stewart
Bengtsson, Hans-Uno
Bernoulli, Daniel
Bethe, Hans
Binnig, Gerd
Biot, Jean Baptiste
Bjerknes, Vilhelm
Blackett, Patrick M.S.
Bloch, Felix
Bloembergen, Nicolaas
Blondlot, René
Bohm, David
Bohr, Aage N.
Bohr, Niels
Boltzmann, Ludwig
Bondi, Hermann
Born, Max
Bose, Satyendra Nath
Boskovic, Ruder Josip
Bothe, Walther
Boyle, Robert
Boyle, Willard S.
Bragg, Lawrence
Bragg, William
Brattain, Walter H.
Braun, Ferdinand
Brewster, David
Bridgman, Percy W.
Brockhouse, Bertram N.
Capra, Fritjof
Carnot, Sadi
Cavendish, Henry
Celsius, Anders
Chadwick, James
Chamberlain, Owen
Chandrasekhar, Subramanyan
Charpak, Georges
Chladni, Ernst
Chu, Steven
Clauser, John
Clausius, Rudolf
Clerk Maxwell, James
Cockcroft, John
Cohen-Tannoudji, Claude
Compton, Arthur
Cooper, Leon
Copernicus, Nicolaus
Cornell, Eric
Cox, Brian
Cronin, James
Crookes, William
Curie, Marie
Curie, Pierre
da Vinci, Leonardo
Dalén, Gustaf
Dalton, John
Davis Jr, Raymond
Davisson, Clinton
de Broglie, Louis
de Coulomb, Charles-Augustin
de Gennes, Pierre-Gilles
de Hevesy, George
Dehmelt, Hans G.
Demokritos
Descartes, René
Dewar, James
Dirac, Paul
Doppler, Christian
Dyson, Freeman
Ehrenfest, Paul
Einstein, Albert
Ekman, V. Walfrid
Englert, François
Esaki, Leo
Eötvös, Loránd
Faber, Sandra
Fahrenheit, David Gabriel
Faraday, Michael
Fermi, Enrico
Fert, Albert
Feynman, Joan
Feynman, Richard
Fitch, Val
FitzGerald, George Francis
Fizeau, Hippolyte
Foucault, Léon
Fourier, Jean Baptiste
Fowler, William A.
Franck, James
Frank, Ilja M.
Franklin, Benjamin
Fresnel, Augustin-Jean
Friedman, Jerome I.
Gabor, Dennis
Galilei, Galileo
Gauss, Carl Friedrich
Gay-Lussac, Joseph Louis
Geiger, Hans
Geim, Andre
Gell-Mann, Murray
Genzel, Reinhard
Ghez, Andrea M.
Giacconi, Riccardo
Gianotti, Fabiola
Gibbs, Willard
Gilbert, William
Ginzburg, Vitalij
Giæver, Ivar
Glaser, Donald A.
Glashow, Sheldon
Glauber, Roy J.
Glover Barkla, Charles
Goeppert-Mayer, Maria
Gross, David J.
Grünberg, Peter
Guillaume, Charles Édouard
Guth, Alan
Hahn, Otto
Haldane, Duncan
Hall, Edwin
Hall, John L.
Hansen, Peter Andreas
Haroche, Serge
Harrison, Edward R.
Hasselmann, Klaus
Hau, Lene
Hawking, Stephen
Heaviside, Oliver
Heisenberg, Werner
Henry, Joseph
Herschel, William
Hertz, Gustav
Hertz, Heinrich Rudolf
Hess, Victor F.
Hewish, Antony
Higgs, Peter
Hill, George William
Hofstadter, Robert
Hooft, Gerard ’t
Hooke, Robert
Hulse, Russell A.
Huygens, Christiaan
Hänsch, Theodor W.
Ingram Taylor, Geoffrey
Jensen, J. Hans D.
Jevgenjevitj Tamm, Igor
Joliot-Curie, Irène
Josephson, Brian
Kajita, Takaaki
Kamerlingh Onnes, Heike
Kao, Charles K.
Kapitsa, Pjotr
Kastler, Alfred
Kelvin, Lord
Kepler, Johannes
Ketterle, Wolfgang
Kilby, Jack S.
Kirchhoff, Gustav
Klein, Felix
Klein, Oskar
Kobayashi, Makoto
Koshiba, Masatoshi
Kosterlitz, J. Michael
Kroemer, Herbert
Kuiper, Gerard
Kusch, Polykarp
Lagrange, Joseph Louis
Lamb, Willis E.
Landau, Lev
Langmuir, Irving
Laughlin, Robert B.
Lawrence, Ernest
le Rond d’Alembert, Jean
Lederman, Leon M.
Lee, David M.
Lee, Tsung-Dao
Legget, Anthony J.
Lenard, Philipp
Lippmann, Gabriel
Lorentz, Hendrik
Loschmidt, Johann Josef
Lucretius
Mach, Ernst
Manabe, Syukuro
Marconi, Guglielmo
Masukawa, Toshihide
Mather, John C.
Mayor, Michel
McDonald, Arthur
Meitner, Lise
Mendelejev, Dmitrij
Michelson, Albert A.
Millikan, Robert A.
Mlodinow, Leonard
Moseley, Henry
Mott, Nevill F.
Mottelson, Ben R
Mourou, Gérard
Müller, K. Alexander
Müller, Walther
Mössbauer, Rudolf
Nakamura, Shuji
Nambu, Yoichiro
Narlikar, Jayant
Néel, Louis
Newcomb, Simon
Newton, Isaac
Noether, Emmy
Nordström, Gunnar
Novoselov, Konstantin
Oganessian, Jurij
Ohm, George
Oppenheimer, Robert
Osheroff, Douglas D.
Parisi, Giorgio
Pascal, Blaise
Paul, Wolfgang
Pauli, Wolfgang
Peebles, James
Penrose, Robert
Penzias, Amo
Perl, Martin L.
Perlmutter, Saul
Perrin, Jean Baptiste
Phillips, William D.
Planck, Max
Platon
Poincaré, Henri
Politzer, H. David
Powell, Cecil
Poynting, John Henry
Prescott Joule, James
Prochorov, Aleksandr M.
Prout, William
Purcell, Edward M.
Pythagoras
Queloz, Didier
Rabi, Isidor Isaac
Rainwater, James
Raman, Chandrasekhara Venkata
Ramsey, Norman F.
Reines, Frederick
Reynolds, Osborne
Richardson, Owen Willans
Richardson, Robert C.
Richter, Burton
Riemann, Bernhard
Riess, Adam
Rohrer, Heinrich
Rossby, Carl-Gustav Arvid
Rowan Hamilton, William
Rubbia, Carlo
Ruska, Ernst
Rutherford, Ernest
Rydberg, Johannes
Ryle, Martin
Röntgen, Wilhelm
Sacharov, Andrej
Sagan, Carl
Salam, Abdus
Schawlow, Arthur L.
Schmidt, Brian
Schrieffer, Robert
Schrödinger, Erwin
Schwartz, Melvin
Schwarzschild, Karl (1873-1916)
Schwinger, Julian
Seaborg, Glenn T.
Segrè, Emilio
Shockley, William B.
Shull, Clifford G.
Siegbahn, Kai
Siegbahn, Manne
Sievert, Rolf
Smith, George E.
Smoot, George F.
Snell, Willebrord
Sokrates
Sommerfeld, Arnold
Stark, Johannes
Stefan, Jozef
Steinberger, Jack
Stern, Otto
Stokes, George Gabriel
Strickland, Donna
Strutt, 3:e baron Rayleigh, John
Störmer, Horst L.
Swan, Joseph
Szilárd, Leó
Taylor, Joseph
Taylor, Richard E.
Teller, Edward
Tesla, Nikola
Thomson, George Paget
Thomson, J.J.
Thorne, Kip
Thouless, David J.
Ting, Samuel C.C.
Tjerenkov, Pavel
Tomonaga, Shinichiro
Torricelli, Evangelista
Townes, Charles H.
Tsui, Daniel C.
Ulam, Stanislaw
van der Meer, Simon
van der Waals, Johannes Diderik
van Vleck, John H.
Veltman, Martinus J.G.
Volta, Alessandro
von Fraunhofer, Joseph
von Helmholtz, Hermann
von Klitzing, Klaus
von Laue, Max
von Neumann, John
von Siemens, Werner
von Struve, Friedrich Georg Wilhelm
Walton, Ernest
Watt, James
Way Kendall, Henry
Weber, Wilhelm Eduard
Weinberg, Steven
Weiss, Rainer
Wheeler, John
Wieman, Carl
Wien, Wilhelm
Wigner, Eugene
Wilczek, Frank
Willard Gibbs, J.
Wilson, C.T.R.
Wilson, Kenneth G.
Wineland, David
Witten, Edward
Wood, Robert W.
Woodrow Wilson, Robert
Wright, Ned
Wu, Chien-Shiung
Yang, Chen Ning
Young, Thomas
Yukawa, Hideki
Zeeman, Pieter
Zellinger, Antom
Zernike, Frits
Ångström, Anders
Ørsted, Hans Christian

Lista över partiklar

Partiklar i fysiken
Elementarpartiklar
FermionerKvarkaru · u · d · d · c · c · s · s · t · t · b · b
FermionerLeptonere · e+ · μ · μ+ · τ · τ+
FermionerLeptonerNeutrinoνe · νe · νμ · νμ · ντ · ντ

BosonerGaugeW och ZW±  · Z
BosonerGauge γ · g ·
BosonerSkalar H0

Övriga – Spöken

HypotetiskaSuperpartnerGauginoGluino · Gravitino
HypotetiskaSuperpartner – Övriga – Higgsino · Neutralino · Chargino · Axino · Sfermion (Stoppkvark)
Hypotetiska – Övriga – Planckpartikel · A0 · Dilaton · G · Majoron · Majoranafermion · m · Takyon · Leptoquark · X · Y · W’ · Z’ · Sterilneutrino · Preon
Sammansatta partiklarHadronerBaryoner / HyperonerN (p · p · n · n) · Δ · Λ · Σ · Ξ · Ω
HadronerMesoner / Kvarkonia π · ρ · η · η′ · φ · ω · J/ψ · ϒ  · θ · K · B · D · T

Övriga – Atomkärna · Atom · Dikvark · Exotisk atom (Positronium · Muonium · Tauonium · Onia) · Superatom · Molekyl

HypotetiskaExotiska hadronerExotiska baryonerDibaryon · Pentakvark · Skyrmion
Hypotetiska –Exotiska mesonerGlueball · Tetrakvark
Hypotetiska – Övriga – Mesonisk molekyl · Pomeron
Andra klassifikationerHastigheten i förhållande till ljusetsTardion · Luxon
Hastigheten i förhållande till ljusets – Hypotetiska – Takyon · Superbradion
I närvaro av antipartiklarDiracfermion · Majoranafermion
KvasipartiklarDavydovsoliton · Dropleton · Exciton · Hål · Magnon · Fonon · Plasmaron · Plasmon · Polariton · Polaron · Roton · Trion
ListorBaryoner · Mesoner · Kvasipartiklar · Tidsaxel över partikelupptäckter