66. Dysprosium (Dy)

65. Terbium (Tb) <— 66. Dysprosium (Dy) —> 67. Holmium (Ho)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dysprosium
https://en.wikipedia.org/wiki/Dysprosium

Generella egenskaper

Relativ atommassa: 162,50 u
Utseende: Silvervit

Fysikaliska egenskaper

Densitet (vid rumstemperatur): 8.540 g/cm3
Densitet (vid smältpunkten): 8.37 g/cm3
Aggregationstillstånd: Fast
Smältpunkt: 1 680 K (1 407 °C)
Kokpunkt: 2 840 K (2 567 °C)
Smältvärme: 11,06 kJ/mol
Ångbildningsvärme: 230 kJ/mol
Molär värmekapacitet: 27.7 J/(mol·K)

Atomära egenskaper

Atomradie: 175 (228) pm
Kovalent radie: 192±7 pm

Elektronkonfiguration

Elektronkonfiguration: [Xe] 4f10 6s2
e per skal: 2, 8, 18, 28, 8, 2

Kemiska egenskaper

Oxidationstillstånd: 0, +1, +2, +3, +4
Oxider (basicitet): Svag bas
Elektronegativitet (Paulingskalan): 1,22

Diverse

Kristallstruktur: Hexagonal
Ljudhastighet: 2 170 m/s
Termisk expansion: α, poly: 9.9 µm/(m⋅K) (r.t.)
Värmeledningsförmåga: 10.7 W/(m⋅K)
Elektrisk konduktivitet: 1,08·106 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet: α, poly: 926 nΩ⋅m (r.t.)
Magnetism: Paramagnetisk
Magnetisk susceptibilitet: +103500×10−6 cm3/mol (293.2 K)
Youngs modul: α form: 61.4 GPa
Skjuvmodul: α form: 24.7 GPa
Bulks modul: α form: 40.5 GPa
Poissons konstant: α form: 0.247
Vickers hårdhet: 410–550 MPa
Brinells hårdhet: 500–1050 MPa

Identifikation

CAS-nummer: 7429-91-6

Historia

Upptäckt: Lecoq de Boisbaudran (1886)
Första isolation: Georges Urbain (1905)

Isotoper

Iso­topFörekomstHalveringstid (t1/2)SönderfallSönderfallspro­dukt
154Dy{syn}3.0×106 yα150Gd
156Dy0.056%Stabil
158Dy0.095%Stabil
160Dy2.329%Stabil
161Dy18.889%Stabil
162Dy25.475%Stabil
163Dy24.896%Stabil
164Dy28.260%Stabil

https://en.wikipedia.org/wiki/Isotopes_of_dysprosium


Dysprosium

Dysprosium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Dysprosium förekommer inte i naturen som rent grundämne, men förekommer i vissa mineral såsom xenotim. Dysprosium upptäcktes första gången 1886 av Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran. Det isolerades dock inte i ren form före 1950-talet. 99 procent av världens tillgång på metallen utvinns i Kina främst i gruvdistriktet Bayan Obo i Inre Mongoliet.

H-fraserH261
P-fraserP231 + P232, P422
Periodic Table Videos
http://www.periodicvideos.com/

Speak Your Mind

*