60. Neodym (Nd)

59. Praseodym (Pr) <— 60. Neodym (Nd) —> 61. Prometium (Pm)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Neodym
https://en.wikipedia.org/wiki/Neodymium

Generella egenskaper

Relativ atommassa: 144,24 u
Utseende: Silvervit

Fysikaliska egenskaper

Densitet (vid rumstemperatur): 7.01 g/cm³
Densitet (vid smältpunkten): 6.89 g/cm³
Aggregationstillstånd: Fast
Smältpunkt: 1 297 K (1 024 °C)
Kokpunkt: 3 373 K (3 100 °C)
Molvolym: 20,59 × 10^-6 m³/mol
Smältvärme: 7,14 kJ/mol
Ångbildningsvärme: 273 kJ/mol
Molär värmekapacitet: 27.45 J/(mol·K)

Atomära egenskaper

Atomradie: 185 (206) pm
Kovalent radie: 164 pm

Elektronkonfiguration

Elektronkonfiguration: [Xe] 4f⁴ 6s²
e⁻ per skal: 2, 8, 18, 22, 8, 2

Kemiska egenskaper

Oxidationstillstånd: 0, +2, +3, +4
Oxider (basicitet): Nd₂O₃ (svag bas)
Elektronegativitet (Paulingskalan): 1,14

Diverse

Kristallstruktur: Hexagonal
Ljudhastighet: 2 330 m/s
Termisk expansion: α, poly: 9.6 µm/(m⋅K) (at r.t.)
Värmeledningsförmåga: 16.5 W/(m⋅K)
Elektrisk konduktivitet: 1,57·10⁶ A/(V × m)
Elektrisk resistivitet: α, poly: 643 nΩ⋅m
Magnetism: Paramagnetisk, under 20 °K antiferromagnetisk
Magnetisk susceptibilitet: +5628.0×10⁻⁶ cm³/mol (287.7 K)
Youngs modul: α form: 41.4 GPa
Skjuvmodul: α form: 16.3 GPa
Kompressionsmodul:
Bulks modul: α form: 31.8 GPa
Poissons konstant: α form: 0.281
Vickers hårdhet: 345–745 MPa
Brinells hårdhet: 265–700 MPa

Identifikation

CAS-nummer: 7440-00-8

Historia

Upptäckt: Carl Auer von Welsbach (1885)

Isotoper

Isotop	Förekomst	Halveringstid (t1/2)	Sönderfall		Sönderfallsprodukt
140Nd	{syn}	3,37 d	ε		140Pr
141Nd	{syn}	2,49 h	ε		141Pr
142Nd	27,13 %	Stabil
143Nd	12,18 %	Stabil
144Nd	23,8 %	2,29·1015 y	α		140Ce
145Nd	8,3 %	Stabil
146Nd	17,19 %	Stabil
147Nd	{syn}	10,98 dagar	β–		147Pm
148Nd	5,76 %	Stabil
149Nd	{syn}	1,728 timmar	β–		149Pm
150Nd	5,64 %	1,1·1019 y	β–		150Sm

https://en.wikipedia.org/wiki/Isotopes_of_neodymium

---

Neodym

Neodym är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.

Historia

År 1841 isolerades en jordart (metalloxid) kallad didymia av svensken Carl Gustaf Mosander. Österrikaren Carl Auer von Welsbach kunde 1885 separera ämnet i två oxider, neodyma och praseodyma, genom upprepad fraktionerad kristallisation av didymnitrat. Oren neodymmetall framställdes 1900 av Matignon, och renare metall erhölls 1926 av Sieverts och Roell. Namnet kommer av grekiska neos, ny, och didymos, tvilling.

Egenskaper

Neodym är en silvervit mjuk metall som gulnar i luft och måste förvaras i fotogen. Den oxideras lätt i luft och reagerar långsamt med kallt, och snabbt med varmt vatten och löses lätt i utspädda syror till neodym(III)salter. Neodym saknar känd biologisk roll, men varken metallen eller dess salter är giftiga.

Förekomst och framställning

Neodym förekommer tillsammans med andra lantanoider i monazit och bastnäsit. Halten i jordskorpan är ca 24–40 ppm. Separation kan göras genom jonbyteskromatografi eller vätske-vätske-extraktion. Metallen kan framställas genom elektrolys av neodymklorid. Ca 95 procent av världens neodymutvinning görs i Kina.

Användning

Neodym tillsätts vid glastillverkning för att få en blå-röd färg. Neodymfärgat glas används även i lasrar.

Neodym har även fått användning vid tillverkning av permanentmagneter tillsammans med järn och bor (se neodymmagnet) Dessa är starka och används i elmotorer och hårddiskar.

H-fraser	H228, H315, H319, H335
P-fraser	P210, P240, P261, P264, P271, P280, P302 + P352, P304 + P340 + P312 P305 + P351 + P338, P332 + P313, P337 + P313, P362, P370 + P378, P403 + P233, P405, P501