58. Cerium (Ce) <— 59. Praseodym (Pr) —> 60. Neodym (Nd)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Praseodym
https://en.wikipedia.org/wiki/Praseodymium
Generella egenskaper
Relativ atommassa: 140,90765 u
Utseende: Silvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet (vid rumstemperatur): 6.77 g/cm3
Densitet (vid smältpunkten): 6.50 g/cm3
Aggregationstillstånd: Fast
Smältpunkt: 1 204 K (931 °C)
Kokpunkt: 3 793 K (3 520 °C)
Molvolym: 20,8 × 10-6 m3/mol
Smältvärme: 6,89 kJ/mol
Ångbildningsvärme: 296,8 kJ/mol
Molär värmekapacitet: 27.20 J/(mol·K)
Atomära egenskaper
Atomradie: 185 (247) pm
Kovalent radie: 165 pm
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration: [Xe] 4f3 6s2
e− per skal: 2, 8, 18, 21, 8, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd: 0, +1, +2, +3, +4, +5
Oxider (basicitet): Mild bas
Elektronegativitet (Paulingskalan): 1,13
Elektronegativitet (Allenskalan):
Diverse
Kristallstruktur: Hexagonal
Ljudhastighet: 2 280 m/s
Termisk expansion: α, poly: 6.7 µm/(m⋅K) (at r.t.)
Värmeledningsförmåga: 12.5 W/(m⋅K)
Elektrisk konduktivitet: 1,486·106 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet: α, poly: 0.700 µΩ⋅m (at r.t.)
Magnetism: Paramagnetisk
Magnetisk susceptibilitet: +5010.0×10−6 cm3/mol (293 K)
Youngs modul: α form: 37.3 GPa
Skjuvmodul: α form: 14.8 GPa
Bulks modul: α form: 28.8 GPa
Poissons konstant: α form: 0.281
Vickers hårdhet: 250–745 MPa
Brinells hårdhet: 250–640 MPa
Identifikation
CAS-nummer: 7440-10-0
Historia
Upptäckt: Carl Auer von Welsbach (1885)
Isotoper
| Isotop | Förekomst | Halveringstid (t1/2) | Sönderfall | Sönderfallsprodukt | |
|---|---|---|---|---|---|
| 137Pr | {syn} | 1,28 h | ε | 137Ce | |
| 138Pr | {syn} | 1,45 min | ε | 138Ce | |
| 139Pr | {syn} | 4,41 h | ε | 139Ce | |
| 140Pr | {syn} | 3,39 min | ε | 140Ce | |
| 141Pr | 100 % | Stabil | |||
| 142Pr | {syn} | 19,12 h | ε β– | 142Ce 142Nd | |
| 143Pr | {syn} | 13,57 d | β– | 143Nd | |
| 144Pr | {syn} | 17,28 min | β– | 144Nd | |
| 145Pr | {syn} | 5,984 h | β– | 145Nd |
https://en.wikipedia.org/wiki/Isotopes_of_praseodymium
Praseodym
Praseodym är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.
Historia
År 1841 isolerades en jordart (metalloxid) kallad didymia av svensken Carl Gustaf Mosander. Österrikaren Carl Auer von Welsbach kunde 1885 separera ämnet i två oxider, neodyma och praseodyma, genom upprepad fraktionerad kristallisation av didymnitrat. Praseodymmetall framställades 1904 av Muthmann och Weis genom elektrolys av smält praseodymklorid. Namnet kommer av grekiska praso, purjolök, och didymos, tvilling och syftar på praseodymsalternas gröna färg.
Egenskaper
Praseodym är en silvervit mjuk metall som i luft snabbt täcks av ett grönt oxidskikt. Den saknar känd biologisk roll, men varken metallen eller dess salter är giftiga.
Förekomst och framställning
Praseodym förekommer i jordskorpan med ca 5–9 ppm i olika lantanoidmineraler. Den isoleras genom jonbyteskromatografi, vätske-vätske-kromatografi eller fraktionerad kristallisering. Metallen kan framställas genom reduktion av vattenfri praseodymklorid eller -fluorid med kalcium.
I naturen förekommer den ofta tillsammans med cerium, bland annat i monazit och bastnäsit.
Användning
Praseodym ingår i vissa legeringar med användning inom flygmotorer. Den används även i båglampor för filmindustrin och i projektorer.
| H-fraser | H228 |
|---|---|
| P-fraser | P210, P280, P370+P378 |
http://www.periodicvideos.com/
Speak Your Mind