Archives for januari 2000

Gratis och reklamfri musikspelare

posted by Leave a Comment

Trött på reklamen i Spotify och YouTube? Samt för snål att betala för det?

Jag gjorde en liten smidig och reklamfri musikspelare för Linux.

Se till att du har inloggningsuppgifter till Spotify, Deezer, Last FM, YouTube och SoundCloud. Det är gratis att registrera sig. För att lyssna på radiotjänsterna behövs ingen inloggning. Egentligen räcker det med en annonsblockerare, men jag kör alltid med både Adblock och uBlock. Sen bör du naturligtvis ha kopplat datorn till bra högtalare eller din stereo via HDMI eller trådlöst. Jag läste att Spotify stänger ner konton som använder annonsblockerare, så vi får se hur länge det varar. Sen följer du bara dessa enkla steg…

  1. Gå in på ”Webbappar” i kategorin ”Internet” i menyn…

2. Då kommer du till detta program, nu har jag redan den här, men du trycker på ”Lägg till”, alltså plustecknet…

3. Döp din app till ”Musik”, ”Musikspelare” eller vad du vill kalla den, och skriv in i adressfältet; http://richardhandl.com/files/Musik/musik.html. Välj i vilken kategori du vill ha den i, jag har valt ”Ljud och video”. Webbläsaren ska vara Firefox, eftersom annonsblockerarna är avsedd för den. Välj en ikon om du vill det. Den jag har kan hämtas här. Tryck ”OK”…

4. Nu hittar du den under ”Ljud och video” i menyn, öppna den och du kommer till denna sida. Det är min sida o jag kanske uppdaterar o designar om den. Logga in på framför allt Deezer innan du fortsätter, gå sen tillbaka eller starta om appen…

5. Tryck på Adblock, och du kommer till denna sida, tryck på ”Lägg till i Firefox”…

6. Gå bakåt eller starta om appen och gör likadant med uBlock…

7. Nu kan du lyssna på de olika streamingtjänsterna helt gratis och utan reklam…

Filed Under: Okategoriserade

2019 – Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike, Luxemburg

posted by Leave a Comment
Filed Under: Okategoriserade

2018 – Skellefteå

posted by Leave a Comment
Filed Under: Okategoriserade

2017 – Hallsberg

posted by Leave a Comment
Filed Under: Okategoriserade

Mat och ätstörningar

posted by Leave a Comment

En del har säkert noterat att jag äter väldigt onyttigt, och samma sak veckor i sträck.

Jag har en form av ätstörning, inte anorexi, det är väl mer åt bulimihållet. Men inte riktigt ändå. Jag äter för det mesta ingenting, eller väldigt lite på hela dagen. Men sent på kvällen, precis innan jag ska lägga mig, så hetsäter jag. Det är naturligtvis inte nyttigt, det vet jag om. Men hur jag än försöker så har jag väldigt svårt att ändra på det…

Men jag äter alltid något av följande, och jag räknade nyss ut vad det kostar per måltid…

Hamburgare, 103,63 kr
Köttbullar och makaroner, 47,42 kr
Varma mackor, 116,59 kr
Tacos, 150,44 kr
Vårrullar, 35,45 kr
Fryspizza, 51,43 kr
Chili con Carne, 45,66 kr

Sen kommer det till övrig konsumtion (cigaretter, läsk, glass, m.m) på 117,56 kr. Ibland köper jag plocksallad (inte nu i coronatider) eller pizza från pizzerian, det kostar runt 100 kr.

Tacos blir det inte så ofta, men det andra… Vårrullar är ju absolut billigast, sen Chili con Carne, köttbullar och fryspizza, men de övriga kostar ju mer än dubbelt så mycket! Jag har dock dragit ned lite på storleken på portionerna. Ska se om jag hittar andra lite billigare, lättlagade alternativ.

Se hela kalkylen här.

Att notera…
Vecka 14, 2021; Åt knappt något alls på hela veckan…

Vecka 17, 2021; Lägger om maten helt. Försöker hålla mig till lite frukt, några ägg och lite glass varje dag. Har gått ner mycket i vikt.

Vecka 23, 2022; Hade glömt denna sida. Jag äter knappt något längre. Har sen vecka 14, 2021, se ovan, gått ner ca 26 kg. Håller en diet på knäckebröd med ägg o kaviar på morgonen, ibland ett paket glass på dagen o en smoothie med banan och proteinpulver till kvällen.

Filed Under: Okategoriserade

2014 – London

posted by Leave a Comment
Filed Under: Okategoriserade

2012 – Tyskland, Österrike, Tjeckien, Polen

posted by Leave a Comment
Filed Under: Okategoriserade

Theralen-experimentet

posted by Leave a Comment

Jag använder ett flytande sömnpreparat, Theralen, med det verksamma ämnet alimemazin i. Namnet Theralen är numera avregistrerat, men det finns kvar som Alimemazin Evolan och Alimemazin Orifarm.

Jag har sedan länge tagit mycket mer än vad jag behöver. Står 2-3 ml till kvällen o tog alltid maxdosen, ibland mer. Men man ska sträva efter minsta effektiva dos. Jag får även ta mindre doser dagtid för lugnande o stabiliserande effekt.

Mitt experiment kommer att vara några dagar, kanske en vecka, och målet ska vara att titrera fram rätt dos, som uppfyller alla följande 4 krav…

Somna
Tidigare låg jag i timmar innan jag somnade. Jag har nu insomningstabletter också, Imovane eller Zopiklon. Men en del av experimentet är att få rätt dos, för att somna snabbt utan insomningstabletterna.

Sova hela natten
Ibland vaknar jag flera gånger per natt o går upp o röker. Jag vill kunna sova hela natten utan uppvaknanden.

Vara pigg på morgonen
Jag har sedan länge sovit till 10-11 och varit så slö på förmiddagen… Men sedan några månader sen började jag gå upp tidigt. Jag vill vara pigg när jag vaknar, även om klockan bara är 07:00.

Ingen muntorrhet
En mycket vanlig biverkan av Theralen är att man blir helt torr i munnen på natten och morgonen vid högre doser. Men man slipper det vid lägre doser.

Jag tar även 4 mg Haldol, 0,5 mg Iktorivil och 3-9 mg Melatonin på kvällen. Det är viktigt att jag inte ändrar någon annan medicin under experimentet, inte heller morgonmedicinerna. Samt att jag inte tar det dagtid. Bestämmer att jag alltid tar 9 mg Melatonin under experimentet. Melatonin är ett naturligt hormon som finns i kroppen som styr bl.a sömn. Haldol är för att stabilisera mig, så att jag inte blir så paranoid o liknande. Iktorivil är ett lugnande medel som kanske påverkar sömnen liiite eftersom jag tar den på kvällen. Hade likna gärna kunnat tagit den på morgonen.

Så, då kör vi!

2021-07-22 – Dos: 3 ml (120 mg)
Tid vid intag: 20:45
Känner av det: 22:10
Somnar: 22:30
Antal uppvaknanden: 2
Vaknar (o går upp): 08:40
Muntorrhet: Ja, lite
Kommentar: Trodde jag skulle bli mer torr i munnen och vara slöare

2021-07-25 – Dos: 2 ml (80 mg)
Tid vid intag: 21:40
Känner av det: 22:15
Somnar: 23:30
Antal uppvaknanden: 5
Vaknar (o går upp): 08:00
Muntorrhet: Nej
Kommentar: Många uppvaknanden

2021-07-26 – Dos: 1,75 ml (70 mg)
Tid vid intag: 21:40
Känner av det: 22:30
Somnar: 23:30
Antal uppvaknanden: 2
Vaknar (o går upp): 06:10
Muntorrhet: Nej
Kommentar: Lagom dos

Filed Under: Okategoriserade

Mätenheter gällande radioaktivitet

posted by Leave a Comment

När det gäller att mäta radioaktivitet och dess skadeverkningar finns det en hel djungel med enheter. Här kommer en kort introduktion.

Aktivitet (A)

Becquerel (Bq); https://en.wikipedia.org/wiki/Becquerel (SI-enhet)

Becquerel är kanske den enklaste enheten att mäta i. En Bq är helt enkelt 1 sönderfall per sekund, CPS (Count per Second). För att ta ett exempel så ligger en bit Americium på 0,26 µg från en brandvarnare. på ca 37 000 Bq, eller 37 kBq. Det blir alltså 37 000 sönderfall och därmed strålar per sekund. Bakgrundsstrålningen ligger på ca 35-40 Bq.

Curie (Ci); https://en.wikipedia.org/wiki/Curie_(unit)

Curie är en äldre enhet, som mäter samma som Becquerel, alltså antal sönderfall per sekund. 1 Ci = 3,7 · 1010 Bq, det vill säga, 1 curie innebär 37 miljarder sönderfall per sekund. Måttet 1 curie definierades ursprungligen som aktiviteten i 1 gram radium.

Rutherford (Rd); https://en.wikipedia.org/wiki/Rutherford_(unit)

Används inte längre, men en Rd är lika med 1 000 000 Bq (1 MBq).

Exponering (X)

Roentgen; https://en.wikipedia.org/wiki/Roentgen_(unit)

Roentgen är en äldre enhet för att bestämma den elektriska landningen som frigörs vid exponering av gamma- eller röntgenstrålning.

Coulomb per kilogram (C/kg); https://en.wikipedia.org/wiki/Coulomb (SI-enhet)

C/kg är ett mått på jonisering av luft på grund av joniserande strålning från fotoner ; det vill säga gammastrålar och röntgenstrålar.

Absorberad dos (D)

Gray (Gy); https://en.wikipedia.org/wiki/Gray_(unit) (SI-enhet)

En Gray är lika med energin från strålning, 1 joule strålningsenergi per kilogram materia.

Erg per gram (erg/g); https://en.wikipedia.org/wiki/Erg

Erg är en äldre energienhet som motsvarar 10−7 joules (100 nJ). Enheten används inte längre.

Rad (rad); https://en.wikipedia.org/wiki/Rad_(unit)

Rad är en äldre enhet som motsvarar 100 erg/g eller 0,010 Gy.

Ekvivalent dos (H)

Sievert (Sv); https://en.wikipedia.org/wiki/Sievert (SI-enhet)

Ekvivalent dos utgår från absorberad dos, som är absorberad strålningsenergi per massenhet i den bestrålade kroppen (J/kg = gray). Beroende på vilken typ av strålning det rör sig om kan den biologiska effekten variera stort för samma mängd absorberad strålningsenergi. Därför har man konstruerat en viktningsfaktor för strålningstypernas relativa biologiska effekt, den så kallade ”kvalitetsfaktorn”. Kvalitetsfaktorn för röntgen- beta- och gammastrålning är satt som 1, vilket ger värden på 5 – 20 för neutronstrålning (beroende på energi) och 20 för alfastrålning. Genom att multiplicera den absorberade energimängden för varje strålningstyp med respektive kvalitetsfaktor och summera termerna, får man den så kallade ekvivalenta dosen. Den ekvivalenta dosen anses vara proportionell mot sannolikheten för skada inom ett stort dosområde och för många olika sorters skador. Den är också användbar för alla sorters levande organismer.

Rem (rem); https://en.wikipedia.org/wiki/Roentgen_equivalent_man

Rem står för Roentgen equivalent man och är en äldre enhet för ekvivalent dos, 100 rem motsvarar 1 Sv.

Joniserande strålning, enheter

KvantitetEnhetSymbolHärledningÅrSI Ekvivalens
Aktivitet (A)becquerel
curie
rutherford		Bq
Ci
Rd		s−1
3.7 × 1010 s−1
106 s−1		1974
1953
1946		SI Enhet
3.7×1010 Bq
1,000,000 Bq
Exponering (X)coulomb per kilogram
röntgen		C/kg
R		C/kg of air
esu / 0.001293 g of air		1974
1928		SI Enhet
2.58 × 10−4 C/kg
Absorberad dos (D)gray
erg per gram
rad		Gy
erg/g
rad		J/kg
erg/g
100 erg/g		1974
1950
1953		SI Enhet
1.0 × 10−4 Gy
0.010 Gy
Ekvivalent dos (H)sievert
röntgen equivalent man		Sv
rem		J/kg × WR
100 erg/g x WR		1977
1971		SI Enhet
0.010 Sv
Effektiv dos (E)sievert
röntgen equivalent man		Sv
rem		J/kg × WR × WT
100 erg⋅g−1 × WR × WT		1977
1971		SI Enhet
0.010 Sv

Strålningstyps viktningsfaktor, WR

StrålningW R (tidigare Q )
röntgenstrålar , gammastrålar , beta-partiklar , myoner1
Neutroner, < 1 MeV2,5 + 18,2 e-1 ⁄6  ln2  (E)
Neutroner, 1 – 50 MeV5,0 + 17,0 e-1 ⁄6 ln2  (2·E)
Neutroner, > 50 MeV2,5 + 3,25 e-1 ⁄6  ln2  (0.04·E)
protoner , laddade pioner2
alfapartiklar , kärnklyvningsprodukter , tunga kärnor20

Vid beräkning av effektiv dos, tar man hänsyn till vad i/på kroppen som utsatts för strålning, WT, tabeller finns här; https://en.wikipedia.org/wiki/Effective_dose_(radiation)

Filed Under: Okategoriserade

Linux-länkar

posted by Leave a Comment

Lite länkar att gå igenom…

https://itigic.com/sv/create-multiboot-usb-copy-several-operating-systems-to-a-pendrive/

https://teknikguiden.se/sa-har-installerar-du-linux-pa-windows/

Filed Under: Okategoriserade

Grundämnen

posted by Leave a Comment

http://richardhandl.com/files/Kemi/Grund%C3%A4mnen.html

http://richardhandl.com/files/Kemi/Periodiska%20systemet.html

Filed Under: Okategoriserade

Radioaktiva sönderfall

posted by Leave a Comment

Här går jag igenom olika typer av kärnreaktioner som bidrar till den strålning som sänds ut från kärnan, när det sönderfaller. Jag vill på peka att det inte finns något som heter ”radioaktiv strålning”, utan det är materialet eller källan till strålningen som är radioaktivt. Strålningen kallas mer korrekt för joniserande strålning.

De tre vanligaste, som man får lära sig i grundskolan

SönderfallKärnreaktionStrålning som sänds utGenomträngning
α (alfa-sönderfall)En nuklid tappar 2 protoner och 2 neutronerα-strålning, 2 protoner och 2 neutroner, alltså en heliumkärna, en s.k α-partikelStoppas av ett papper
β− (beta-sönderfall)En nuklid omvandlar en neutron till en proton och en elektron (och en antielektronneutrino)β−-strålning, en elektron, en β−-partikel samt en antielektronneutrinoStoppas av en tunn plåtskiva
γ (gamma-sönderfall)Sänds ut när atomkärnan blir exciterad, alltså typ ”orolig” med en massa överskottsenergi.γ-strålning, en högfrekvent foton.Stoppas av en tjock blyskiva.

Mindre kända sönderfall

SönderfallKärnreaktionStrålning som sänds utGenomträngning
ε (EC, elektroninfångning)En elektron fångas in från K- eller L-skalet och omvandlar en proton till en neutron och en neutrino.β−-strålning, en elektron, en β−-partikelStoppas av en tunn plåtskiva
εε (dubbel EC, elektroninfångning)Två elektroner fångas in från de närmaste skalen och omvandlar två protoner till två neutroner (och neutrinos)Dubbel β−-strålning, två elektroner, två β−-partiklarStoppas av en tunn plåtskiva
β+ (betaplus-sönderfall)En proton omvandlar till en positron till en neutron (och en elektronneutrino)β+-strålning, en positron, en β+-partikelStoppas av en tunn plåtskiva
β+β+ (dubbelt β+-sönderfall)Två protoner omvandlar till två positroner till två neutroner (och två elektronneutrinos)Dubbel β+-strålning, två positron, två β+-partiklarStoppas av en tunn plåtskiva
β−β− (dubbelt betasönderfall)Två neutroner omvandlas till två protoner och två elektroner (och två antielektronneutrinos)Dubbel β−-strålning, två elektroner, två β−-partiklarStoppas av en tunn plåtskiva
SF (spontan fission)Atomkärnan delar sig i två mindre, ungefär lika stora nuklider plus enstaka nukleoner.VarierarVarierar
n (neutronsönderfall)En neutron lämnar atomkärnann-strålning, en neutronStoppas av 2-3 m betong
nn (dubbelt neutronsönderfall)Två neutroner lämnar kärnanDubbel n-strålning, en neutronStoppas av 2-3 m betong
p (protonsönderfall)En proton lämnar kärnanp-strålning, en protonStoppas av ett papper
pp (dubbelt protonsönderfall)Två protoner lämnar kärnanDubbel p-strålning, en protonStoppas av ett papper
CD (clustersönderfall)Kärnan sänder ut större partiklar än α-partiklarVarierarStoppas av ett papper
Filed Under: Okategoriserade