Richard Handl

Jag använder ett flytande sömnpreparat, Theralen, med det verksamma ämnet alimemazin i. Namnet Theralen är numera avregistrerat, men det finns kvar som Alimemazin Evolan och Alimemazin Orifarm.

Jag har sedan länge tagit mycket mer än vad jag behöver. Står 2-3 ml till kvällen o tog alltid maxdosen, ibland mer. Men man ska sträva efter minsta effektiva dos. Jag får även ta mindre doser dagtid för lugnande o stabiliserande effekt.

Mitt experiment kommer att vara några dagar, kanske en vecka, och målet ska vara att titrera fram rätt dos, som uppfyller alla följande 4 krav…

Somna
Tidigare låg jag i timmar innan jag somnade. Jag har nu insomningstabletter också, Imovane eller Zopiklon. Men en del av experimentet är att få rätt dos, för att somna snabbt utan insomningstabletterna.

Sova hela natten
Ibland vaknar jag flera gånger per natt o går upp o röker. Jag vill kunna sova hela natten utan uppvaknanden.

Vara pigg på morgonen
Jag har sedan länge sovit till 10-11 och varit så slö på förmiddagen… Men sedan några månader sen började jag gå upp tidigt. Jag vill vara pigg när jag vaknar, även om klockan bara är 07:00.

Ingen muntorrhet
En mycket vanlig biverkan av Theralen är att man blir helt torr i munnen på natten och morgonen vid högre doser. Men man slipper det vid lägre doser.

Jag tar även 4 mg Haldol, 0,5 mg Iktorivil och 3-9 mg Melatonin på kvällen. Det är viktigt att jag inte ändrar någon annan medicin under experimentet, inte heller morgonmedicinerna. Samt att jag inte tar det dagtid. Bestämmer att jag alltid tar 9 mg Melatonin under experimentet. Melatonin är ett naturligt hormon som finns i kroppen som styr bl.a sömn. Haldol är för att stabilisera mig, så att jag inte blir så paranoid o liknande. Iktorivil är ett lugnande medel som kanske påverkar sömnen liiite eftersom jag tar den på kvällen. Hade likna gärna kunnat tagit den på morgonen.

Så, då kör vi!

---

2021-07-22 – Dos: 3 ml (120 mg)
Tid vid intag: 20:45
Känner av det: 22:10
Somnar: 22:30
Antal uppvaknanden: 2
Vaknar (o går upp): 08:40
Muntorrhet: Ja, lite
Kommentar: Trodde jag skulle bli mer torr i munnen och vara slöare

2021-07-25 – Dos: 2 ml (80 mg)
Tid vid intag: 21:40
Känner av det: 22:15
Somnar: 23:30
Antal uppvaknanden: 5
Vaknar (o går upp): 08:00
Muntorrhet: Nej
Kommentar: Många uppvaknanden

2021-07-26 – Dos: 1,75 ml (70 mg)
Tid vid intag: 21:40
Känner av det: 22:30
Somnar: 23:30
Antal uppvaknanden: 2
Vaknar (o går upp): 06:10
Muntorrhet: Nej
Kommentar: Lagom dos

När det gäller att mäta radioaktivitet och dess skadeverkningar finns det en hel djungel med enheter. Här kommer en kort introduktion.

Aktivitet (A)

Becquerel (Bq); https://en.wikipedia.org/wiki/Becquerel (SI-enhet)

Becquerel är kanske den enklaste enheten att mäta i. En Bq är helt enkelt 1 sönderfall per sekund, CPS (Count per Second). För att ta ett exempel så ligger en bit Americium på 0,26 µg från en brandvarnare. på ca 37 000 Bq, eller 37 kBq. Det blir alltså 37 000 sönderfall och därmed strålar per sekund. Bakgrundsstrålningen ligger på ca 35-40 Bq.

Curie (Ci); https://en.wikipedia.org/wiki/Curie_(unit)

Curie är en äldre enhet, som mäter samma som Becquerel, alltså antal sönderfall per sekund. 1 Ci = 3,7 · 10¹⁰ Bq, det vill säga, 1 curie innebär 37 miljarder sönderfall per sekund. Måttet 1 curie definierades ursprungligen som aktiviteten i 1 gram radium.

Rutherford (Rd); https://en.wikipedia.org/wiki/Rutherford_(unit)

Används inte längre, men en Rd är lika med 1 000 000 Bq (1 MBq).

Exponering (X)

Roentgen; https://en.wikipedia.org/wiki/Roentgen_(unit)

Roentgen är en äldre enhet för att bestämma den elektriska landningen som frigörs vid exponering av gamma- eller röntgenstrålning.

Coulomb per kilogram (C/kg); https://en.wikipedia.org/wiki/Coulomb (SI-enhet)

C/kg är ett mått på jonisering av luft på grund av joniserande strålning från fotoner ; det vill säga gammastrålar och röntgenstrålar.

Absorberad dos (D)

Gray (Gy); https://en.wikipedia.org/wiki/Gray_(unit) (SI-enhet)

En Gray är lika med energin från strålning, 1 joule strålningsenergi per kilogram materia.

Erg per gram (erg/g); https://en.wikipedia.org/wiki/Erg

Erg är en äldre energienhet som motsvarar 10⁻⁷ joules (100 nJ). Enheten används inte längre.

Rad (rad); https://en.wikipedia.org/wiki/Rad_(unit)

Rad är en äldre enhet som motsvarar 100 erg/g eller 0,010 Gy.

Ekvivalent dos (H)

Sievert (Sv); https://en.wikipedia.org/wiki/Sievert (SI-enhet)

Ekvivalent dos utgår från absorberad dos, som är absorberad strålningsenergi per massenhet i den bestrålade kroppen (J/kg = gray). Beroende på vilken typ av strålning det rör sig om kan den biologiska effekten variera stort för samma mängd absorberad strålningsenergi. Därför har man konstruerat en viktningsfaktor för strålningstypernas relativa biologiska effekt, den så kallade ”kvalitetsfaktorn”. Kvalitetsfaktorn för röntgen- beta- och gammastrålning är satt som 1, vilket ger värden på 5 – 20 för neutronstrålning (beroende på energi) och 20 för alfastrålning. Genom att multiplicera den absorberade energimängden för varje strålningstyp med respektive kvalitetsfaktor och summera termerna, får man den så kallade ekvivalenta dosen. Den ekvivalenta dosen anses vara proportionell mot sannolikheten för skada inom ett stort dosområde och för många olika sorters skador. Den är också användbar för alla sorters levande organismer.

Rem (rem); https://en.wikipedia.org/wiki/Roentgen_equivalent_man

Rem står för Roentgen equivalent man och är en äldre enhet för ekvivalent dos, 100 rem motsvarar 1 Sv.

Joniserande strålning, enheter

Kvantitet	Enhet	Symbol	Härledning	År	SI Ekvivalens
Aktivitet (A)	becquerel curie rutherford	Bq Ci Rd	s−1 3.7 × 1010 s−1 106 s−1	1974 1953 1946	SI Enhet 3.7×1010 Bq 1,000,000 Bq
Exponering (X)	coulomb per kilogram röntgen	C/kg R	C/kg of air esu / 0.001293 g of air	1974 1928	SI Enhet 2.58 × 10−4 C/kg
Absorberad dos (D)	gray erg per gram rad	Gy erg/g rad	J/kg erg/g 100 erg/g	1974 1950 1953	SI Enhet 1.0 × 10−4 Gy 0.010 Gy
Ekvivalent dos (H)	sievert röntgen equivalent man	Sv rem	J/kg × WR 100 erg/g x WR	1977 1971	SI Enhet 0.010 Sv
Effektiv dos (E)	sievert röntgen equivalent man	Sv rem	J/kg × WR × WT 100 erg⋅g−1 × WR × WT	1977 1971	SI Enhet 0.010 Sv

Strålningstyps viktningsfaktor, W_R

Strålning	W R (tidigare Q )
röntgenstrålar , gammastrålar , beta-partiklar , myoner	1
Neutroner, < 1 MeV	2,5 + 18,2 e-1 ⁄6  ln2  (E)
Neutroner, 1 – 50 MeV	5,0 + 17,0 e-1 ⁄6 ln2  (2·E)
Neutroner, > 50 MeV	2,5 + 3,25 e-1 ⁄6  ln2  (0.04·E)
protoner , laddade pioner	2
alfapartiklar , kärnklyvningsprodukter , tunga kärnor	20

Vid beräkning av effektiv dos, tar man hänsyn till vad i/på kroppen som utsatts för strålning, W_T, tabeller finns här; https://en.wikipedia.org/wiki/Effective_dose_(radiation)

Lite länkar att gå igenom…

https://itigic.com/sv/create-multiboot-usb-copy-several-operating-systems-to-a-pendrive/

https://teknikguiden.se/sa-har-installerar-du-linux-pa-windows/

http://richardhandl.com/files/Kemi/Grund%C3%A4mnen.html

http://richardhandl.com/files/Kemi/Periodiska%20systemet.html

Här går jag igenom olika typer av kärnreaktioner som bidrar till den strålning som sänds ut från kärnan, när det sönderfaller. Jag vill på peka att det inte finns något som heter ”radioaktiv strålning”, utan det är materialet eller källan till strålningen som är radioaktivt. Strålningen kallas mer korrekt för joniserande strålning.

De tre vanligaste, som man får lära sig i grundskolan

Sönderfall	Kärnreaktion	Strålning som sänds ut	Genomträngning
α (alfa-sönderfall)	En nuklid tappar 2 protoner och 2 neutroner	α-strålning, 2 protoner och 2 neutroner, alltså en heliumkärna, en s.k α-partikel	Stoppas av ett papper
β− (beta-sönderfall)	En nuklid omvandlar en neutron till en proton och en elektron (och en antielektronneutrino)	β−-strålning, en elektron, en β−-partikel samt en antielektronneutrino	Stoppas av en tunn plåtskiva
γ (gamma-sönderfall)	Sänds ut när atomkärnan blir exciterad, alltså typ ”orolig” med en massa överskottsenergi.	γ-strålning, en högfrekvent foton.	Stoppas av en tjock blyskiva.

Mindre kända sönderfall

Sönderfall	Kärnreaktion	Strålning som sänds ut	Genomträngning
ε (EC, elektroninfångning)	En elektron fångas in från K- eller L-skalet och omvandlar en proton till en neutron och en neutrino.	β−-strålning, en elektron, en β−-partikel	Stoppas av en tunn plåtskiva
εε (dubbel EC, elektroninfångning)	Två elektroner fångas in från de närmaste skalen och omvandlar två protoner till två neutroner (och neutrinos)	Dubbel β−-strålning, två elektroner, två β−-partiklar	Stoppas av en tunn plåtskiva
β+ (betaplus-sönderfall)	En proton omvandlar till en positron till en neutron (och en elektronneutrino)	β+-strålning, en positron, en β+-partikel	Stoppas av en tunn plåtskiva
β+β+ (dubbelt β+-sönderfall)	Två protoner omvandlar till två positroner till två neutroner (och två elektronneutrinos)	Dubbel β+-strålning, två positron, två β+-partiklar	Stoppas av en tunn plåtskiva
β−β− (dubbelt betasönderfall)	Två neutroner omvandlas till två protoner och två elektroner (och två antielektronneutrinos)	Dubbel β−-strålning, två elektroner, två β−-partiklar	Stoppas av en tunn plåtskiva
SF (spontan fission)	Atomkärnan delar sig i två mindre, ungefär lika stora nuklider plus enstaka nukleoner.	Varierar	Varierar
n (neutronsönderfall)	En neutron lämnar atomkärnan	n-strålning, en neutron	Stoppas av 2-3 m betong
nn (dubbelt neutronsönderfall)	Två neutroner lämnar kärnan	Dubbel n-strålning, en neutron	Stoppas av 2-3 m betong
p (protonsönderfall)	En proton lämnar kärnan	p-strålning, en proton	Stoppas av ett papper
pp (dubbelt protonsönderfall)	Två protoner lämnar kärnan	Dubbel p-strålning, en proton	Stoppas av ett papper
CD (clustersönderfall)	Kärnan sänder ut större partiklar än α-partiklar	Varierar	Stoppas av ett papper

Faser, tryck, temperatur

---

Atomens uppbyggnad

---

Elektronegativitet (bindning)

Interaktiv version:
https://ptable.com/?lang=sv

Lär dig mer om det periodiska systemet:
https://commodity.com/precious-metals/resources/periodic-table/

---

Copy text Copy text

---

Click on the button to copy

Copy text

The document.execCommand() method is not supported in IE8 and earlier.

Alkaner

Metan, Etan, Propan, Butan, Pentan, Hexan, Heptan, Oktan, Nonan, Dekan

---

Alkener

Eten, Propen, Buten, Penten, Hexen, Hepten, Okten, Nonen, Deken

Med två dubbelbindningar, se; Diener, t.ex Propadien, Butadien, Pentadien, Hexadien, Heptadien, Oktadien
Med tre dubbelbindningar, se; Triener, tex Butatrien, Pentatrien, Hexatrien, Heptatrien, Oktatrien

---

Alkyner

Etyn, Propyn, Butyn, Pentyn, Hexyn, Heptyn, Oktyn, Nonyn, Dekyn

Med två trippelbindningar, se; Diyner, t.ex Butadiyn, Pentadiyn, Hexadiyn, Heptadiyn, Oktadiyn
Med tre trippelbindningar, se; Triyner

---

Cykloalkaner

Cykolopropan, Cyklobutan, Cyklopentan, Cyklohexan, Cykloheptan, Cyklooktan

Med en dubbelbindning, se; Cykloalkener, t.ex Cyklopropen, Cyklobuten, Cyklopenten, Cyklohexen
Cykloalkyner finns inte, eftersom en ringformig molekyl med trippelbindning är alltför instabil.

---

Envärda alkoholer

Metanol, Etanol, Propanol, Butanol, Pentanol, Hexanol, Heptanol, Oktanol, Nonanol, Dekanol

---

Tvåvärda alkoholer, glykoler, dioler

Metandiol (Metylenglykol), Etandiol (Etylenglykol), 1,2-Propandiol (Propylenglykol), 1,4-Butandiol (Butylenglykol)

---

Trevärda alkoholer, glyceroler, trioler

Propantriol (Glycerol)

---

Ketoner

Dimetylketon (Aceton, Propanon), Metyletylketon (MEK, Butanon), Metylpropylketon (2-Pentanon)

---

Etrar

Dimetyleter, Dietyleter, Dipropyleter

---

Karboxylsyror

Myrsyra, Ättiksyra, Propionsyra, Smörsyra, Valeriansyra, Kapronsyra, Enantinsyra, Kaprylsyra, Pelargonsyra, Kaprinsyra

---

Några aromatiska kolväten, arener

Bensen, Naftalen, Antracen, Toluen, Xylen

---

Bensodiazepiner

Bensodiazepiner är läkemedel som används mot ångest, sömnsvårigheter och som kramplösande. De är väldigt beroendeframkallande, och det är det som jag håller på att trappa ner, för att sen försöka sluta helt med de. De fungerar utmärkt mot ångest, men man kan behöva höja dosen efter en tids användning, men det har jag själv sluppit.

Jag fick de runt år 2000 och det började med att jag tyvärr missbrukade de på egen hand. Men sedan höll psykiatrikerna med om att jag verkligen var i behov av de, så jag fick det under kontrollerade förhållanden och har skött mig sen dess. Annars är det populärt i missbrukarkretsar.

Men man kan alltid titta på kemin bakom de…
Det som tillverkarna (då menar jag inte läkemedelsbolagen, utan de lite mer skumma…) utnyttjar, är att de bara byter ut en atom eller grupp i molekylen, o vips, så har man en helt ny substans, som inte är olaglig.

---

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

---

Preparat som verkar på samma sätt som bensodiazepiner

Dessa preparat, verkar på samma sätt som bensodiazepiner, men har en annan kemisk struktur. På 90-talet fick jag själv hur mycket Imovane (zopiklon) och Stilnoct (zolpidem) som helst, då man ansåg att de inte alls var beroendeframkallande. Men nu är man mer försiktig med dom.

---

Imidazopyridiner

• 

• 

• 

• 

---

Pyrazolopyrimidiner

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

---

Cyklopyrroloner

• 

• 

• 

• 

• 

• 

---

Bensodiazepinantagonister

• 

• 

Atomens uppbyggnad

A = Masstalet
Z = Antal protoner, atomnumret
N = Antal neutroner

Måttenheter

m = Massa (kg)
M = Molmassa (g/mol)
n = Substansmängd (mol)
c = Koncentration (kg/dm³) (mol/dm³ (Molar))
V = Volym (dm³,liter)
ρ = Densitet (kg/dm³)
T = Temperatur (K, Kelvin)
p = Tryck (Pa, Pascal)
E = Energi (J, Joule)

Räkna med substansmängd och molmassa

m = M * n
M = m / n
n = m / M

Räkna koncentration

n = c * V,
c = n / V
V = n / c

Räkna med pH/pOH

pH = −log (H⁺)
c(H⁺) = 10^pH
pOH = −log (OH^–)
c(OH^–) = 10^pOH

Allmänna gaslagen

p * V = n * R * T
V = n * R * T/p
p = n * R * T/V
Allmänna gaskonstanten; R = 8,3144621 J/mol/K

Bildningsentalpi och entropi

ΔH = förändring i entalpi
ΔH⁰ = förändring i entalpi vid standardtillstånd

ΔS = förändring i entropi
ΔS⁰ = förändring i entropi vid standardtillstånd

Kemisk jämvikt

K = Jämviktskonstanten
Q = Koncentrationskvoten, Reaktionskvot

K = Produkter/Reaktanter med koncentration, c, i Molar.

Vattnets protolyskonstant
K_w = 10^-14 vid 25 °C
pK_w = -log10K_w = 14 vid 25 °C

K_a = Syrakonstanten
pKa = −logK_a
K_a= 10^−pKa

K_b = Baskonstanten
pK_b = −logK_b
K_b= 10^−pKb

Kommandon att lära sig

sudo (SUperuser DO) – kör som root
ls – (LiSt) listar kataloger och filer
cd – (Change Directory) – öppna katalog
echo – (ECHO) skriver en text
mkdir – (MaKe DIRectory) skapa en katalog
touch – (TOUCH) skapa en ny fil
rm – (ReMove) ta bort fil
rmdir – (ReMove DIRectory) – ta bort tomma kataloger
pwd – (Print Working Directory) visar vägen till den katalog man befinner sig i
cp – (CoPy) kopiera fil
mv – (MoVe) flytta fil
clear – (CLEAR) – tömmer fönster
man – (MANual) – visar manual till ett program
apt – (Advance Package Tool)
history – (HISTORY) – visar tidigare skriva fraser
reboot – (REBOOT) – startar om systemet
whoami (WHO AM I) visar vem man är inloggad som
passwd (PASSWorD)
cat
zip
unzip
wget
top
history
wc
chown
apt
reboot
chmod
grep
locate
hostname
df
netstat
fdisk
nano
alias
curl
diff
exit
find
finger
free
grep
groups
gzip
head
kill
less
more
ping
ps
shutdown
ssh
tail
tar
top
uname